Johannes_34
Viestit: 1
Liittynyt: 29.11.05 23:15
Paikkakunta: Porvoo, Suomi

In 1347 Governor of Finland Skytte and bishop Hemming

Jostain Internetistä olen löytänyt aikoja sitten tiedon, että otsikossa mainitut herrat Skytte ja Hemming olisivat v. 1347 vaikuttaneet siihen, että Suomen rantavesien kalastusoikeudet annettiin ruotsinkielisella väestönosalle. Eli suomenkielisten kalastusoikeus merialueilla rajoitettiin. Liekö tällaista todella tapahtunut ja onko tallessa asiakirjaa siitä?

Klaus Lindgren
Viestit: 1178
Liittynyt: 30.11.05 12:31

Professori Ohto Manniselta on tullut seuraavanlainen vastaus:

Piispa Hemmingin ja vouti Gödick Skytten valmistelema kuninkaantuomio näkyy vahvistavan vain Helsingin pitäjän ja Sipoon maanomistajien saamat kalastusoikeudet!? Mikä tietysti merkitsi mahdollisten hämäläisten vanhojen eräkalastusoikeuksien poistamista?

Oheistan Finlands medeltidsurkunder -teoksen kaksi asiakirjaa (Kansallisarkiston verkkosivulta), joista toinen koskee Kokemäenjoen kalastusta (samalta vuodelta).


Terveisin
Ohto Manninen


http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/fmu ... nguage=fin

540

Borgå 19 december 1347.


Kung Magnus tilldömer vissa inbyggare i Sottungsby, Östersundom m. fl. byar i Helsinge och Sibbo socknar deras gamla vatten, som kungens fogdar i Finland tidigare tillerkänt dem.
Wij Magnus, met Gudz nådom konunger Swerigis, Norigis och Schott (= Schones), kungørom allom mannom att wij denne breffuisarom, som boo i Öffwerby, han heeter nu Sottungzby, Heldersby, heeter nu Öster Sundom, Gudzstens by i Wester Sundom och allom Haukosma Sundona, all thera gambla inbunden watn, som her Peder Jönson, her Markus (= Mathias) Kettelmunson och andre wåre fougta i Österlandom haffwa them met wårom doom tildömt, och sochne männer aff Hattalom, thet Hwsoom och Öster Sundom är, hafwa för them hindrat orätteliga, dömom till them och thera arffwom till ewärdelig ägor, wiliande att hwar, som them i them samma watnom oftare hindrar eller qwäll[ier], haffwa förbrutit xl mark til wåre eenn sak. Schriffwit i Borgo, året effter Gudz bördh 1347, odensdagen näst före sancti Thome dagh, vnder wåre dom jndzigle, närwarande biscop H[emming] aff Abo och Göticko Skytte, wårom fougta i Österlandom.

År 1624 vidimerad avskrift (eller sannolikare översättning med tillägg av byarnas n.v. namn) på pergament i Uppsala universitetsbibliotek. Sv. Dipl. V n:o 4270. Vid den tid urkunden sägs vara utfärdad hade konung Magnus redan återvänt från sin finska färd och vistades i Norge. Man måste således antaga att någon annan, exempelvis fogden på Åbo, i konungens namn utställt urkunden. Jfr. FMU n:o 543–545.


http://vesta.narc.fi/cgi-bin/db2www/fmu ... nguage=fin

526

Åbo slott 1 september 1347.


Kung Magnus dömer, med anledning av biskop Hemmings i Åbo käromål, att envar strandägare må anlägga fiske i Kumo älv i den mån han äger land, dock så att ej biskopen (båtleden) lider intrång och fisken hindras, samt att en nämnd skall bestämma bredden av allmänna strömfåran. Dat. Egidii abbatis dag.


Vi Magnus, met Gudhz nampn (= nadh) konunger Swerikis, Norigis ok Skano,(2) konungh (= kunnogt) gyorum allum mannum,(3) ath j Abo hws æpthe wars Herre(4) byrdh m cccxl° septimo(5) areno, a sancti Egidij abbatis(6) dagh, biorne(7) (= kærde) biscop Hænninger(8) (= Hemminger), war andeliken fadher, fore oos, ath eth fiskeri, som heethe Kumoboo aa,(9) matte ey byggias(10) lagliga aff rætthum æghandum. Tha(11) domdum(12) wi ath hwar ma byggia i aanne(13) som [hwar] ægher(14) j landheno, tha(15) (= togh) swa, aath biscopen(16) (= skipledin) ey trængis(17) ok fisken ey hindris,(18) æpter enne(19) nempd,(20) sum allum æghændomen a[th]nøgher.(21) Ok the nempd skal skudha(22) hwru breedh(23) almenne ledhenn(24) skal wara, swa ath [hon] enghen(25) manne hindhre. Scriffuit j dagh ok stadh som forra ær(26) sakth.

Varianter i Svartboken fol. 164 (a) samt Skokl. Cod. Ab. fol. 70 (b), 72 (c) och 72 v–73 (d; – i borgm. o. råds i Åbo vidim. af 7 Sept. 1347): (1)a Öfverskrift: Super Lammass (1)b De prediis episcopi Aboensis, et primo in Kwmo (1)c Super Llammas (1)d De piscatura in Kumabaa, quod debeat legaliter edificarj (2)b Magnus met Gudz nadh konunger Swergis, Norgis och Skona (2)c
Vy Magnus met Gudz nad Suergis, Norgis oc Skona konunger (2)d Wy Magnus met Gudz nadhom konunger i Suerge, Norge oc i Scane (3)a mannom viterligit (det senare ordet i marginalen med mörkare bläck) (3)b Wy gørom allom mannom witerligith (3)d kunnokt görom allom mannom (4)a Herra (5)d mccc°xlvij° (6)d abbatis saknas (7)a børiade (7)bcd kærde (8)ac Hemingh (8)b Hæmmingher (8)d Hæmingh (9)a Kumoboho (8)b Kwmoboa (9)c Kumobodha (9)d Kumebaaa(!) (10)a och mate ey byggia (11)c Thy (12)a rætthin ægnandhum vppa(!) dømdom (13)bd aane (13)c anne (14)bc som han æger (14)d som hwar agher (15)a vppa (15)c togh (15)d tho (16)a ath skipaledhen (16)b biskopen understruket och deröfver skrifvet skipledin (16)c skipaleden (16)d skipeledin (17)a fortagis (17)c fortax (18)ac hindras (19)ac ena (19)d ene (20)d næmdh (21)b athnøgher (21)c atnögrom (21)d aa nöger (22)a skodha (22)b orden fr. o. m. skuda t. o. m. ledhenn skal äro uteglömda (23)a ræth (23)c rætth (23)d bredh (24)a almennelepen(!) (24)c almenelipen(!) (24)d allamanna ledhen (25)ac swa at ingwm (25)b saa ath hon enghin (25)d swa at inghin ingom (26)a ær saknas (26)c i dag, stadh oc tiid for war sakth.

Avskrift i Registr. eccl. Aboens. Sv. Dipl. V n:o 4218. Svartboken n:o 120. Svartboken: Fol. 108v–109. Överskrift: De Kumboaa et Lammas(1). Brevet läses också på fol. 164, där det, jämte de samma fiske rörande breven av 14 Okt. s. å. samt 10 Febr. 1348, finns vidimerat av hövdingen Gustaf Larsson och riddaren Henrik Bidz den 15 juli 1453.

Palaa sivulle “Kysymyksiä historiasta”